Bulls eye!
En helgkväll i Backe.
I lördags gick jag och Evelina efter god mat hem till barndomsvännen Linda för vin och snick snack. Backe är en väldigt liten by så man får ofta kämpa för att det ska hända någonting, även en lördagkväll. Resultatet av vårat "festraggande" blev varsin öl på vår enda pizzeria/krog/karaoke-ställe. Det var bara vi där. När stället skulle stänga strax efter 22 cycklade vi vidare till Jonathan där ett litet gäng hängde vid köksbordet. Polisen var på byn för en gångs skull så det bidrog till lite mer action. Kan låta som en tråkig kväll men jag hade väldigt trevlig och det var roligt att återse både Linda och min gamla kissemiss! Ibland är det just lite som är bäst.
Jag och Linda, fnissigare än bilderna avslöjar, på krogen i Backe.
Jonathan och min stora fina katt Kokos!
Min humor på en silverfat
Varsågod, jag håller inte högre kvalitet än så här!
Vet du vart en pyssling handlar? -På Mini-marketen!
Vet du vad en pyssling äter för mat? -Micro-mat!
Vet du vad en pyssling har för hobby? -Pyssla!
Vet du hur en pyssling säger hej då? -Pyss pyss!
Potuttis?
Pottuttis? Grevad lux? MC-hummer!
Hem till 48:an
Stationsvägen 48. Where I was born and raised.
Surprise center
"You’re like an Indian summer
In the middle of winter
Like a hard candy
With a surprise center"
HAHA!
Men det är så det kommer att vara ett tag framöver. Stånk!
Svett
Inte riktigt så illa. Men nästan.
Jag saknar dig
Med persiennerna nere
Mötet jag skulle på i eftermiddag blev inställt pga sjukdom. Fem minuter efter att det börjat. Vilket tur att jag var sen. Hoppas bara inte Ellen har fått grisepesten! Jag vände tillbaka hem med min bullpåse och funderade på hur jag bäst skulle utnyttja tiden till annat. Sådant jag valde mellan var till exempel att börja läsa en ny kursbok, ta tag i företagsregistreringspapper eller andra likvärdiga viktiga uppgifter. Istället letade jag fram träningsdvdn som följde med frukostflingorna i somras. BodyCombat! Bakom neddragna persienner, med en irriterande britt på tvn framför mig som sjöng med i alla låtar, riktade jag kicksparkar mot både soffbord och element med risk att bryta alla tår jag äger. I 20 pinsamma minuter studsade jag på och låtsasslogs. Töntigt, verkligen, men jag har en förmåga att intala mig själv motsatsen. Stentufft helt enkelt. Precis som min stavgång.
Stentufft helt enkelt.
Finbesök
Mamma, pappa, barn. 2005
Marie rekommenderar
En blogg i hetluften!
De kära upplevelsevännerna som läser året över mig har nu i sina valbara kurser spridit sig över land och rike för att göra praktik eller plugga utomlands. På denna blogg kan man bland andra följa Strömsundspöjken som snirklat sig in på Peter Settmans tvproduktionsbolag Baluba nere i Tjockholm och Mr Adermalm som nu försöker anpassa sig till USA med allt vad det innebär av universitet, Wall Mart och tyska sambos. Klicka på länken och förundras över möjligheterna och dem som tagit vara på dessa. www.enupplevelse.blogspot.com
Gud vad jag har grinat idag! Från klockan tre idag tills nu ikväll. Ingen hejd. Haha. Men nu är det tomt och jag är relativt glad igen. Mamma och Johan har fått stått ut. Tack för det. Sådana dagar kommer helt enkelt ibland och det är så skönt efteråt.
God afton!
Jag mår lite bättre idag.
Sköna upplevelseboys får bjuda på kvällens bild.
Andreas, Anton och Johan.
Foto: Lania kanske.
God natten!
En alla tiders fredag och mötesdagen med febertemperatur.
Hela fredagen innehöll föreläsningar i turism från tidig morgon. Det blev tacomiddag hemma hos Sara inklusive Erik och senare dök eliten upp på förfest. I det andra studentbostadsområdet (läs: två hyreshus) Bäckgatan/Bäckis hade några sköningar bjudit in till husfest"". Hela 70 personer hade tackat ja på Facebook-inbjudan. Såhär löd beskrivningen av festen:
Välkommen på husparty på Bäckgatan 12. Ta med valfritt att dricka och ett jäkla glatt humör!
Det bjuds på olika aktiviteter på varje våningsplan - ingen vet vad....vi börjar längst upp och jobbar oss sedan neråt..."
Kring tio studenter lät sina dörrar stå öppna och folk hängde där dem kände för eller flödade runt i ett enda stort massivt mingel. Kanonkul och fint engagemang! Är även nöjd över segern i rundpingis i Kvists lägenhet. Den roliga kvällen fortsatte på Kåren där terminens första kårpub gick av stapeln. Goda drinkar, en jäklarns massa dans och röjigt liveband-framträdande upplevdes innan sängen gjorde sig påmind.
Musik med drag på Kåren.
Foto: Lania
Halsen började protestera redan igårkväll. I morse var det ett faktum att inte heller jag lycktats undkomma höstförkylningen. Hälften av alla jag känner här är risiga och nu alltså även jag. Har suttit i möten i anknytning till filmprojektet mest hela dagen men allt är som i en feberdimma. Jo, jag vet att jag inte borde vara ute bland folk men jag kunde verkligen inte missa den här dagen! Det är kul att saker och ting börjar ta form men ska jobba lite mer på min del i projektet innan jag säger för mycket. När jag kom hem klockan 18 var det inte slut för dagen utan dags för nästa möte. Puh! Som tur förstod Upaf-styrelsen att jag var sliten/inte ville bli smittade så jag fick vara med på mötet via Skype över internet istället. De skrattade åt mig där jag låg utslagen i soffan med en tallrik mannagrynsgröt.
Jag vet inte hur dagen blir i morgon. Har anmält mig till ett frukostmöte halv åtta med en intressant föreläsning om Citybranding men tror att jag borde stanna hemma. Jag borde även starta företag. Och äta en kvällsmacka!
Och efter sig lämnade han en kaksmet.
Det är skönt att vara tillbaka men fruktansvärt tomt efter Johan som har flugit iväg till USA på obestämd tid. Han har dock lämnat små spår efter sig. Bland annat en smet till hans specialkaka som jag hittade i frysen.
Helgen innefattade Kick-off-fest, slappning, Elisabeth-mys och blåbärsplockning. Skolan har dragit igång, i alla fall en av kurserna, och jag bli stundtals inspirerad och stundtals förvirrad. Nu måste jag komma på något bra snart!
Det spelas in en film här i Piteå nu. En ungdomsfilm. I anknytning till den finns ett projekt "I filmens fotspår" som jag är med i. Vet inte än helt hur och vad det blir av detta men mötet med projektledaren i förrgår gick bra och det känns kul.
Jag känner mig så flytande, seg och får ingenting gjort. Det är dags att ta tag i saker.
Bye bye banana boy.
