Staden som inte går av för hackor.

Ja vi blev kvar i Hoi An langre an vi hade tankt. Vi har trivs sa bra med den mysiga staden, fina stranden och supergoda maten. Manniskorna har ar ocksa bland de trevligaste! Nu har jag verkligen varvat ner.

Harom dagen drog det kraftigaste askovadret fram over staden. Det blixtrade och dundrade samtidist sa hart som jag aldrig hort forut. Kraftiga vindar och osregn. Vi hann precis hem fran stranden och gick upp till vart rum. Efter en ordentlig knall flog Anna-Karin upp i min sang och i mitt kna. Men ogon stora som som tennisbollar fragade hon pa allvar om vi skulle do nu. Jag tycker sadana ovader ar ratt haftiga. Naturens krafter liksom. Men detta var faktiskt lite i det mesta taget.

Efter 20 minuter var det over. Nar vi cyklade in till stan den kvallen kandes luften kylig. Temperaturen hade  sjunkit till 29 grader. Snacka om att man vant sig vi varmen uppat 37! Nu ar det nastan lika varmt igen.

Idag flyger vi till Hanoi, huvudstaden, och om en vecka ar jag hemma igen. Det kanns faktiskt helt okej.



Pa bron pa vag hem fran stranden en eftermiddag.

Kommentarer
Postat av: mamma

Underbar bild...skulle vilja måla den

Ser också söta Anna-Karin framför mig i ditt knä :o)

Underbart att ni har haft en underbar semester för det är ni värda...välkomna hem! Kramar <3

2012-05-05 @ 09:30:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0